Det kan vara svårt att urskilja hur en väg går när den är täckt av snö. Därför är det viktigt att du som är väghållare märker ut vägen ordentligt med snöstörar, så kallade markeringskäppar, så att det alltid går att ploga den säkert.
Snöstörarna ska synas bra även i mörker och när det snöar. Snöstörens primära syfte är att hjälpa plogbilen att hålla sig på vägen vid dålig sikt eller i mörker.
Material
Snöstörarna ska kunna stå emot sprutet från plogen och från normal trafik. De ska också vara ofarliga för trafikanterna om de skulle råka köra på en snöstör. Helst bör du använda plastöverdragna orangefärgade störar med reflex.
Du kan även använda störar av gran, björk eller rönn. Stören bör vara cirka 2 meter lång. På stören bör du sätta självhäftande reflextejp eller måla på reflexfärg cirka 1,5 meter över vägbanan.
Placering
Snöstörarna bör placeras högst 0,3 meter utanför vägkanten och ska luta utåt – från vägbanan – cirka 10°. Det är lättare att se hur vägen går om störarna är regelbundet uppsatta. Sätt därför upp dem parvis på ömse sidor av vägen och ungefär lika långt från varandra i längdled. I snäva kurvor och vid vägskäl kan det behövas tätare markeringar.
Avståndet i längdled mellan snöstörarna måste anpassas efter vägens bredd och kurvighet. Ju rakare vägen är, desto glesare kan störarna stå. Avståndet bör vara högst cirka 50 meter, och det får aldrig vara större än den normala siktlängden i mörker och när det snöar. På vägar där det är risk för snödrev behöver störarna stå tätare.
Alla föremål som kan tänkas hindra plogningen eller orsaka skador vid påkörning ska markeras. Du ska till exempel markera var vägräcken börjar och slutar. En lämplig markering för hinder är två snöstörar intill varandra, där den ena står rakt upp och den andra lutar cirka 10 grader utåt från vägbanan.
Källa: Riksförbundet Enskilda Vägar